«

»

Shapeup och Sportstracker!

Både maken och jag använder ”Shapeup-appen” och ”Sportstracker” nu. Det behövs efter ”julmånaden”. Vi har båda tillåtit oss att äta och dricka helt obehindrat från första advent till nyårsafton. Jag gick upp FEM kilo under den perioden. Maken gick upp två kilo.

Vid första advent så låg jag på 64,3, men nu får jag acceptera att jag ligger på 69,3. Somliga blir säkert bestörta och tycker att det var dåligt gjort av mig. Då säger jag: Tyck det då! Helt ärligt, så bryr jag mig inte om vad människor tycker. Det är ingen tävling. Min viktnedgång handlar enbart om att jag ska må bra och det har jag gjort när jag har unnat mig precis vad jag vill under den här perioden.

Som lägst har jag varit nere på 62,3 och då vet jag att det finns flera som tycker att det är så hemskt att jag har ökat totalt SJU kilo sedan dess. För mig är det ok, även om jag vill gå åt ”andra hållet”. Alltså nedåt.

Hur kan det då komma sig att jag är ok med min viktuppgång? Hur kan jag ha tillåtit mig att gå upp så här i vikt igen? Det är väldigt enkelt faktiskt.

För det första så ligger jag fortfarande på en ”normal BMI-nivå”. Det är med andra ord ingen risk för min hälsa.

För det andra så är detta ett av de problem som jag har bollat genom åren. Att alltid försöka vara ”perfekt” när det ändå inte går. INGEN är perfekt och det spelar ingen roll om man kämpar ihjäl sig, för ingen kommer ändå lyckas.

Jag jobbar på att lära mig att det är ok att vara ”bra nog”. Vissa dagar går det bättre än andra. Det känns skönt att ha klarat av att äta och dricka obehindrat utan att på något sätt ha hetsätit och ändå inte få någon ångest. Tidigare kunde jag må dåligt om jag åt eller drack saker som fick mig att gå upp i vikt. Nu har det inte varit så just för att jag vet vad jag ska göra i januari när julen är över. Shapeup och Sportstracker är väldigt bra hjälp och stort stöd för mig i min vardag. Så här skrev jag för ett år sedan om saken.

Dag 2

Sporrad av gårdagens framgång går jag ytterligare en dag till mötes. Visst vet jag att det kan tyckas enkelt att vara framgångsrik när det enbart gäller en dag. För mig så är varje dag som jag lyckas, en framgång. Man skulle kunna jämföra det med missbruk. De dagar som en före detta missbrukare klarar av att hålla sig från sitt missbruk, är en dag av framgång. Det är också så jag ser på mig själv och mina framsteg. En dag i taget och en sak i sänder. 

Idag märker jag hur många impulser som korsar hjärnan. Det känns nästan som när man poppar popcorn. Pop, pop, pop. Den ena impulsen efter den andra. Vissa impulser skriker efter mat, fast jag inte är hungrig. Jag är sugen. När impulsen försöker få mig att äta så inser jag hur jag ”pratar” med mig själv och talar om för mig att jag inte är hungrig och därmed inte heller behöver äta eller dricka. Det påminner väldigt starkt om tiden då jag rökte och blev röksugen. Då var jag tvungen att göra samma sak. 

Impulsen säger: – Du är röksugen!

Jag svarar: – Nej, det är jag inte och avstår. 

Det låter enkelt och när man väl har bestämt sig så är det faktiskt rätt enkelt. Det jag tycker är svårt är att det kommer så många impulser hela tiden. Det känns nästan som att man blir attackerad. Jag rökte till och från under nästan tjugo års tid och provade massor med rökavvänjningsmetoder. Det som fick mig att klara av det i slutändan var faktiskt att dricka vatten eftersom jobbet var det enda stället jag rökte på. 

Varje gång som jag ville gå ut på balkongen och ta en cigg, så reste jag mig istället upp och gick till köket och drack ett glas vatten. Då fick jag en paus i mina arbetsuppgifter och gick nästan samma väg som när jag skulle gå till balkongen. Istället för att svänga vänster, så svängde jag höger och istället för att föra en cigg till läpparna så förde jag ett glas vatten till läpparna. Jag fick ett oralt substitut och kunde sedan gå tillbaka till min arbetsplats. Suget efter nikotin fanns inte kvar och nu har det gått över tre år sedan jag slutade röka helt. Inga återfall och jag tror att det som har hjälpt mig mest är att jag aldrig har lovat att aldrig röka igen.

Det känns som en psykologisk spärr när man lovar något dyrt och heligt. Man blir så nedstämd av att misslyckas. Jag gör samma sak nu. Jag ger inga löften, utan sätter ett mål dag för dag. Om jag skulle misslyckas en dag så är inte allt förstört och resultatet får jag se på nyårsafton då jag enkelt kan se hur många dagar jag lyckades i förhållande till hur många dagar som jag gjorde undantag. Dessa undantagsdagar har jag redan lovat mig själv att jag får ha och då blir det ju inget misslyckande som jag ser på saken. Förhoppningsvis så är dagarna då jag har lyckats fler än de då jag har misslyckats.

Många för dagbok över det de äter och dricker och faktum är att även jag har gjort det tidigare genom ett program som heter Hälsovakten. Man skapar en profil där man skriver in sina mål, samt hur mycket energi man förbrukar och får i sig i form av mat och dryck. Eftersom jag kände mig låst av att sitta vid datorn, så föredrar jag istället Shapeup Clubs app som är installerad i mobilen. Då för jag in alla uppgifter efter varje mål.

Idag blev det en tvåa. Jag känner mig nöjd och glad. Jag är mätt och jag är duktig. 

Shapeup och Sportstracker.

Det är kul att blicka tillbaka och veta att det jag har gjort, har fungerat för mig. Prova själv och se om det kan vara en hjälp för dig. Länkarna finns i sidopanelen. / Maria

Share

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Du kan använda följande HTML etiketter och attribut: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>